2015

Det blev ett märkligt år. Toppar och dalar som jag inte hade kunnat förutse ens om min fantasi gått på högvarv. Ibland är det bra att vi inte kan sia för mycket om framtiden. I de bleka efterdyningarna som 2015 presenterat mig kan jag stänga dörren och öppna en ny. En bättre. Det är bara därför jag orkar skriva. För att jag vet att alla i huset står upp.

Nyårsafton 2014 tog jag ett beslut som skulle påverka familjen något alldeles förskräckligt. Jag bestämde mig för att skiljas från min dåvarande man. Det var inte på något sätt ett lätt beslut att ta även om jag hade levt med tanken några år. Saker hade hänt som var oförlåtliga och någonstans tog jag även beslutet för att jag i framtiden skulle kunna se mina söner i ögonen. Jag ville inte att de skulle upptäcka att deras mamma levt en lögn utan att göra något åt det, utan att säga ifrån, utan att respektera sig själv. Därför tog jag beslutet och det är min sanning.

Under året som gått har jag förlorat vänner, jag har ifrågasatts och jag har anklagats. Den värsta anklagelsen är faktiskt den att jag skulle ha tagit barnen ifrån deras far. Till er som fortfarande tror att man i Sverige har möjligheten att frånta en förälder sina barn och fortsätta bo kvar på samma adress som man gjort de senaste fem åren säger jag grattis. Ni har precis vunnit pris i årets tävling för ignoranter. För de som är intresserade finns föräldrabalken, jurister som kan förklara lagen och som sista utväg google (där finns mycket av sanningar presenterade …). Av respekt för mig själv, mina barn (12 och 14 år) samt min närmsta familj tänker jag inte debattera detta mer. Båda parter är utrustade med protokoll och utslag från Familjerätt och Tingsrätt. Be motparten att ni får läsa om ni är intresserade. :)

2015 var också året då jag blev kär i mannen jag önskar att få bli gammal med. För första gången i mitt liv träffade jag någon som accepterade mig med alla mina fel och brister. Någon som inte ville ändra, göra om, göra bättre utan som såg mig för den jag är och som älskar mig just för att jag är jag. Det är stort. Att han är kvar är ett mindre under då det inte varit lätt att vara i min närhet det här året. Tillsammans håller vi på att skapa en framtid vi båda drömt om. Vår första gemensamma bok kom ut i september och nummer två ligger klar i våra datorer. Mycket pekar på att 2016 kommer bli vårt år. Alla aspekter.

För 2016 vill jag ge följande uppmaningar:

Prata med människor, inte om dem.

Lev livet som om du bara får en chans.

Ge mer än du får.

Älska dig själv så kommer resten naturligt.

 

IMG_0428

Läs mer...

Mitt före detta dressingroom

IMG_0258

När det begav sig hade jag ett dressingroom. I något svagt ögonblick som jag just nu har svårt att komma ihåg gav jag bort det till Thomas. Vill minnas att det hummades något om väldigt många skjortor och minst tjugo grå kostymer. Har inte riktigt kommit på vad man ska med tjugo kostymer i grå nyanser till men jag antar att det någonstans finns en vetenskaplig förklaring för detta. Summa summarum är att jag nu har spridit mina kläder i diverse vrår i huset. När man som vi lever i gamla hus är ordet garderob liktydigt med obefintligt. Folk hade helt enkelt inte mer kläder än de precis behövde förr. Det kanske inte jag heller gör, men det är ju så roligt!

Högst på min önskelista till Tomten står nu alltså ett dressingroom. Gärna mitt gamla men det går även bra att slakta ett av gästrummen. Vad ska man med gäster till liksom? I värsta, värsta fall kan jag tänka mig en garderobsvägg i sovrummet, gärna som på bilden ovan. Speglar, lådor och några väskor nonchalant spridda på strategiska ställen. Strör jag bara tillräckligt mycket kläder omkring mig kommer någon snart be mig flytta in i en egen kupé. Kallas även kvinnlig list. 😉

Läs mer...

Saker du inte får säga

 

shhh

Det finns saker man bör akta sig för att säga. Akta sig riktigt ordentligt, faktiskt. En gång i tiden var det fult att säga elaka saker om judar. Detta var efter det stora kriget och världen hade skamkänslor för vad nazisterna, de asen, gjort. Fullt förståeligt. Numera är vi mer liberala är min uppfattning.

Numera är det väl snarast muslimer man inte bör säga saker om, inte ens på skämt. Gör man det är man nämligen rasist. Det är länge sedan jag tappade orken att förklara att islam inte är en ras utan en religion. Men det är känsligt. Dessutom menar ju de flesta av oss inte ens muslimer utan terrorister som fegt gömmer sig bakom islam. Hur ska man kunna respektera nåns tro då?

Om kristna får kritik numera för att de är just kristna vet jag inte riktigt, men när det handlar om religion blir det komplicerat. En av mina idoler är Richard Dawkins, som säger att han inte är 100 procent övertygad om att det inte finns en gud, men han är lika övertygad om att det inte finns en som han är övertygad om att det inte finns älvor eller enhörningar.

Men det finns andra trosläror som sitter lika hårt i folk som en religion kan göra. Tron på växthuseffekten till exempel. Om jag säger att jag inte alls tror att människan har så stor inverkan på klimatet som viss hävdar så får jag raskt ett antal ilskna personer efter mig. Har jag inte fattat nånting?

Problemet som jag ser det är att det inte går att diskutera saken på ett neutralt sätt. Kanske är det fortfarande svårt att 2015 ha en uppfattning som avviker från normen. Men saker kan ju ändras. Ta flyktingströmmarna till exempel. Först skulle vi öppna inte bara våra hjärtan utan även våra gränser och inte minst våra plånböcker., men nu kan inte regeringen täppa till hålen fort nog. Vad gäller?

Och det handlar nästan aldrig om fakta.

Ni vet, fakta. Sånt som går att bevisa bortom alla rimliga tvivel. Bevis på att det finns en gud (inte att som vissa påstår at det inte går att bevisa att han inte finns, helt idiotiskt), att Allah verkligen existerar, att judarna konspirerade för att stjäla allas jobb i Nazityskland. Fakta som säger att flyktingarna kommer att ruinera Sverige.

Och fakta som säger att det verkligen är människan som höjer temperaturen på planeten, trots att den gått upp och ner i tusentals år innan SUV:en ens var uppfunnen.

Fakta, kompis. Inte propaganda. Fakta.

Vad tror du?

I’ll be back.

Läs mer...