En något udda karriärplanering

Vem vill egentligen bli en mördare? Det kan ju knappast ha varit ett långsiktigt mål, som ett karriärval. Hur kan vissa vara mottagliga för vad som krävs medan andra inte är det? Abdelhamid Abaaoud alias Abu Omar al Baljiki ville det uppenbarligen. Han är mannen som ligger bakom attackerna i Paris. I alla fall står det så i tidningarna. Du har säkert sett bilderna på honom. Nu är han förstås varken dömd eller ens finkad, så vem vet egentligen? Tror du att det var han som gjorde det? Länge var ju till exempel Osama Bin Ladin skyldig till de vidriga dåden i New York den 11 september 2001, när de två tvillingtornen föll. Själv trodde jag länge det, men numera är jag inte så säker. Tillrättalagt är det ord som spökar till det för mig.

Men hur som helst. Låt oss anta att det var Abdelhamid Abaaoud som organiserade och genomförde de fruktansvärda terrordåd som ledde till bortåt 130 dödade i Paris och än fler skadade. (Har jag fel om hans skuld får Allah slå mig till marken.) Låt mig försöka ge en möjlig förklaring till varför han nu valde att göra de här sakerna.

Härom dagen skrev jag att det är intressant att förstå vad som ligger bakom varför saker sker. Inte bara vilket orsakssamband som finns, dvs vem slog vem först, utan även varför några ens tycker att det är viktigt att döda andra människor. Varför äcklas alla inte lika mycket av det som du och jag? Vad leder vissa människor till att begå dessa gräsligheter mot andra människor? Kommer vi någonsin att kunna se in i skallen på en vettvillig massmördare? Hur i helvete tänker egentligen en person som Abdelhamid Abaaoud?

Förra helgen läste jag en bok som heter Spy the Lie. Den är skriven av tre före detta CIA-agenter och handlar om hur man känner igen en lögn. Där var en massa tips kring hur man ser på en person att han ljuger. Jag vet varför jag plockade upp just den här boken, men jag kan faktiskt läsa den av flera olika anledningar.

Kanske har jag en teoretisk drivkraft. Det innebär att det är kul att lära sig nya saker. Kunskap för kunskapens egen skull, om du vet vad jag menar. Eller så har jag en så kallad ekonomisk drivkraft. Jag vill använda kunskapen i boken till någonting praktiskt. Jag vill uppnå något slags resultat. Eller kanske har jag en social drivkraft. Jag gillar tanken på att kunna hjälpa andra människor. Då kommer jag nog att ge boken till dig, för jag tycker att du behöver den bättre än mig.

En annan drivkraft är den estetiska. Strävan efter harmoni. Den gör kanske inte att jag läser boken, men eftersom det är en snygg bok med en rätt så festlig titel så har jag den framme på bordet som en installation i miniatyr. Ytterligare en drivkraft är den traditionella, vilket inte betyder att traditioner är viktiga, utan det innebär strävan efter något slags system att leva sitt liv efter. Människor med starka värdegrunder har ofta den här drivkraften. De tror väldigt starkt på nånting.

Eller: kanske läser jag den här boken bara för att kunna tala om för alla och envar att jag har läst den. Om jag nu ens har gjort det. Kanske har jag den framme för att sätta skräck i dig. Det passar mitt ego att förklara att jag numera vet hur CIA förhör sina fångar världen över. Detta kallas för individualistisk drivkraft. På engelska heter detta political driver, vilket väl säger det vi behöver veta.

Individualistisk drivkraft handlar om makt. Makt över mig själv, makt över mötet, makt över agendan, över besluten, över utvecklingen. Makt över dig. Jag vill bestämma. Detta är en mycket stark drivkraft. Alla har den inte, men de som har den har inte sällan väldigt mycket av den. Och den fungerar fantastiskt bra på de med social drivkraft, för de låter sig ofta styras.

Kruxet är detta: Ganska få människor har den individualistiska. Men väldigt många har den sociala. Det vill säga; de som gillar att styra har ett stort gäng att styra över. Minoriteten styr över majoriteten.

Så släpp den där boken. IS/Daesh har just utökat sin makt högst väsentligt. Och det är av en enkel anledning – vi är förbannat rädda för dem just nu. De har makt över mig, över dig, över alla dina grannar som funderar: kommer de hit? Och om de kommer hit – vad i helvete gör vi då? Vilken beredskap har egentligen Sverige?

En viktig del av IS/Daesh vinst är att västvärlden splittras. Då blir de starkare. Mera makt till dem. Deras terrorvälde växer eftersom vi inte kan enas om vad vi ska göra åt dem. Ännu mera makt.

Så där håller det på.

Väldigt många har förvisso ett visst behov av makt. Vissa mindre, andra mer. De som strävar mycket efter makt är ofta beredda att gå jäkligt långt för att nå sitt mål. Pengar till exempel, ekonomisk drivkraft, är bara ett medel i det här fallet. Själva makten i sig är således viktigare, men med hjälp av mycket pengar kommer du faktiskt ganska långt. Som vår värld är uppbyggd så är pengar inte sällan lika med makt.

Ibland kan man kombinera de båda sakerna. Starta ett krig och vinna både pengar och makt.

Titta till exempel här:

http://www.cnbc.com/2015/11/16/how-paris-attacks-affect-defense-stocks-expert.html

Fakta är tydliga: när 129 människor dör i Paris, går de vapenrelaterade aktierna rakt mot himlen. Ett antal människor någonstans på jorden har plötsligt tjänat flera miljoner dollar, beroende på om de investerat i stridsflyg, automatvapen eller sprängmedel. Vissa egendomligt vältajmade affärer kommer att uppdagas i efterhand, tro mig.

Vi ska inte inbilla oss att IS/Daesh leds av några dumskallar. Vi må känna avsky för det de gör, men underskatta inte deras intelligens. De fattar det här ekonomiska sambandet. Nu har vi förstås ingen aning hur de gör just i den frågan. De verkar ju ha alla pengar de behöver redan – märkligt nog.

Du kanske tänker: kom igen, det var en ren sidoeffekt! Någon hade bara en jäkla tur! Visst. Kanske var det så. Å andra sidan, om vi spekulerar för ett ögonblick i att IS/Daesh hade köpt t ex amerikanska krigsaktier så hade de, väl medvetna vilka planer de hade på att slå till i Paris, just utökat sin pengahög ganska rejält. För det är så det fungerar. Krigsaktier går upp när konflikter inträffar. Deras produkter kommer att behövas mer, helt enkelt. Det kallas marknadsekonomi.

Vill man förstå orsakssambandet bakom större händelser så finns det en mycket enkel regel: Follow the money.

I’ll be back.

 

Känner du några riktiga dumskallar? Klicka här!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *