Tack älskade farmor

IMG_0153

En av mina största förebilder i livet är farmor. Stark som en björn och med en ängels tålamod kämpade hon genom livet. Det går inte många dagar utan att jag saknar henne och tänker på alla bra saker hon lärde mig. I urval skulle jag säga att ‘en fö löv å va som en ä’, ‘en få löv å arbete’ och ‘flyjene kråke får nåje, sittene får inge’ är det som tagit mig igenom det mesta här i livet. Det och ett litet halssmycke.

När jag konfirmerades, jo man gör det där jag kommer ifrån, fick jag ett litet och väldigt enkelt kors i guld av farmor. Korset hade gått i arv från hennes mamma till henne och nu blev det mitt. I stunder när jag behövt hennes visdom och trygghet har jag burit korset runt min hals. För dryga halvåret sedan hade jag behovet. Som en påminnelse att allt kommer att lösa sig, att jag duger som jag är och att jag kommer att klara allt bara jag fortsätter framåt hänger det där. Farmor …

Idag kände jag att jag var igenom. Inte för att korset är särskilt tungt att bära men jag behöver det inte längre, inte just nu. Det är dags att lägga tillbaka det i skåpet och låta det vila till nästa gång.

PS: Om ni pratar med min älskling kan ni hälsa att Coco gillar halsband 😉

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *